Stand my ground

Tänkte jag skulle ge mig på att laga riktig mat för första gången på ett tag. Tappade lusten för ett tag sedan och det blev ännu värre när jag bodde helt ensam. Det är ju så tråkigt att laga mat till sig själv och sedan sitta och äta själv. Men då älskling har stått för majoriteten av matlagningen nu så tänkte jag att det var dags att bjuda igen. Inte mer än rätt.

Ska snart iväg på terapi. Känner mig opepp på att gå ut då det är svinigt kallt. Får leta på lite varma kläder så går väl det också.
Humöret är något neråt, men ändå på en okej nivå.
I stan my ground and won't give in.