Staden avklarad och nu kikar solen fram. Jag skiter i vilket, egentligen. Jag har ändå ingen lust att lämna soffan.
Emilie Autumn:s Mad Girl går på repeat.
Jag kan inte låta bli att fundera. Om allt har en mening... äh jag orkar inte. Jag tror inte att allt har en mening. Det händer så mycket meningslöst. Varför finns ordet Meningslöst om allt skulle ha en mening?
Cancer, andra hemska sjukdomar, spädbarnsdöd, självmord, mobbning etc. Jag. Nej jag ser ingen mening.
Usch och fy. Jag flyr, faller. Skiter i vilket.
Ursäkta, kanske är jag lite mörk just nu. Eventuellt. Men jag... jag är som jag är.
"The beginning and the end
Much closer than they seem
Death is but a dream, I know
Dolls are meant to grow away
All broken and bent from petty play
My friend in this world
Is a bottle of nothing
Still I fly
Still I fall"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar