Jag har denna förmiddag promenerat hem till Pers lägenhet, för att låna datorn.
Ska sätta mig och söka jobb tänkte jag, samt skriva till handläggaren på Arbetsförmedlingen. Jag mår inte bra av deras krav.
Jag klarar inte att ha det på det här viset. Ingen förståelse finns sålänge det sitter på insidan och inte syns. Jag vet det och har alltid vetat det, men jag kan inte sluta hoppas på att förståelsen för psykisksjukdom en dag har ökat.
Kom igen, de kan väl inte mena att jag ska ut på praktik om nu mindre än 14 dagar? Jag har ett läkarintyg på att jag inte kan jobba fullt. Jag kommer snart att påbörja en ny medicinering mot min bipoläritet. Och jag håller fortfarande på att försöka resa mig upp och leva.
Well. Nu ska jag sätta mig och kolla efter nå jobb.
1 kommentar:
hoppas att det går bra för dej med arbetsförmedlingen, dom måste ju ha förståelse,allt annat vore ju verkligen elakt!
håller tummarna för dej, och hoppas du får en trevlig valborg,imorrn,om du tänker fira det :)
(tänker inte jag-smällare gör mej livrädd)
Skicka en kommentar