Det är livet

Tränade i 45 minuter i morse. Kändes bra. Men jisses vad kallt det var på morgonen. Alldeles isigt, tur jag införskaffat ett par vantar, annars hade jag nog inte haft några händer kvar.
Nu är jag så trött att jag glömde bort vad Mahjong gick ut på efter att ha spelar det i ca 15 minuter. Kanske borde vila någon timme...
Hade ett bra samtal på psykiatrin igår. Det känns som om jag kommer framåt. Jag får åtminstone höra det. Visst mår jag bättre överlag, men jag har fortfarande en massa kvar att jobba med.
Jag uttryckte en stark önskan om att få vara färdig med mig själv. Psykologen sa då att man nog aldrig blir färdig.
Det är kanske inte så upplyftande, men ack så sant.
Men kom igen, jag har tragglat och kämpat med mig själv i snart 8 år. Räcker det inte snart?
Livet leker med mig.

Nu ska jag vila en stund så kanske jag får lite mer energi sedan.