Det som komma skall

Då har jag varit duktig och städat. Det känns bra att få det gjort. Veckan som kommer nu kommer vara sådär stressig med mycket och tunga saker att göra...
Imorgon ska jag på läkarsamtal, det är en ny läkare som jag aldrig har träffat förut. Jag kan bara hoppas att jag inte behöver dra min historia ännu en gång. Tycker att jag har passerat det som varit, och jag vill inte börja riva upp gamla sår igen.
I morgon ska också jag och Per på nybesök på Soc. Jag är så nervös. Vi behöver verkligen pengar. Det ser inte alls bra ut ekonomisk och det är det som är tuffast just nu. Det är också den saken som gör att jag och Per bråkar. Det ligger till grunden för allt. Vi är lika nervösa, tror jag. Och vi kan bara hoppas att vi får hjälp ekonomiskt.
Är det så att vi inte får hjälp så får vi tänka om därifrån hur vi ska göra.
Får vi/jag ingen ekonomisk hjälp kommer jag inte att ha råd att gå till psyk på samtal och jag kommer inte att ha råd med mediciner. Om vi nu kollar på det som gäller mitt mående.
Förra veckan fick jag på eget bevåg gå ner till en tablett Zoloft istället för två, just bara för att jag inte har råd helt enkelt. Och så ska det ju inte behöva vara.