Fuck no!

Sitter och käkar pepparkakor till frukost. Så kan det gå om man är fattig och inte har råd med bröd.
Jag vill be om ursäkt för dålig uppdatering, jag vet inte vart jag har varit rent psykiskt det föregående dygnet. Sviterna efter ett helvetes-möte med läkaren sitter i. Igår fick jag hem papper på kallelse till blodprovstagning inför den nya medicinen. Det var bara för mig att ringa runt och försöka stoppa detta.
Jag vägrar ta medicinen. Och ska då heller inte behöva gå på provtagning.
Jag ringde och ringde. Krångel, väntan, men tillslut så ringde de upp mig från lasarettet och jag berättade att läkaren inte hade den rätten att sätta in medicinen över huvudet på mig. Dessutom så satte han en allvarlig diagnos på mig redan efter 20 minuter, utan utredning *arg*
Provtagningen skulle ha varit imorgon.
Förövrigt så tror jag att jag ska ta detta vidare, såhär får det inte gå till. Jag vill inte säga så mycket mer eftersom jag kanske ska göra något av detta. Och är därför tyst om detta nu.

Det var flera gånger under dagen som jag bara "försvann", helt plötsligt fick jag för mig saker och var osäker på om jag var vaken eller drömde.
Jag tillbringade dagen med Pers syster, och det är jag glad för. Jag ville inte vara själv. Det var en solig dag och inte så kallt heller, så vi gick upp på stan och sedan, lite senare, ytterligare en promenad.