Slår mig ner vid datorn med mitt morgonkaffe. Besviken. Nedslagen.
Jag försover mig aldrig/väldigt sällan, idag gjorde jag det. Skulle vara på Finsam klockan 8.30. Vaknar 8.20....
Det här går fan inte. Jag håller på att tappa allt totalt. Men egentligen så orkar jag inte bry mig. Jag orkar inte försöka hålla mig uppe, sköta mina saker, sköta mig själv - när jag bara vet att jag låtsas.
Läkarsamtalet igår gick bra, men oj så dåligt jag mådde/mår.
De föreslog att jag skulle lägga in mig, jag svarade "aldrig". Jag anser att jag mår bättre av att få vara hemma och bland de människor jag håller kära. Jag vill inte till ett kallt sjukhus, men iskall personal och sedan få med min halva apoteket hem. Never.
Lamectalen tas bort (skönt!)
Höjd Sobrildos.
Eventuellt ska Cymbalta sättas in.
***
Läste snabbt om Cymbalta och hittade detta "stora pupiller (den mörka fältet i mitten av ögat)" NO SHIT?!
Nu fortsätter jag på mitt kaffe denna förbannat dåliga morgon. Dagen kan bara blir bättre, och lite senare blir jag hundvakt åt finaste Sigge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar