Jag fattar inte vad det är för fel på mig. Jag har nu i två dagar legat en dag före hela tiden. Igår trodde jag att det var torsdag och idag, i mitt huvud, är det fredag.
Kanske önsketänkande?
Sitter och hinkar i mig kaffe i hopp om att vakna. Hittills har det inte hjälpt, men det kanske kickar in snart. Jag tror att den del av tröttheten, som kom efter läkarsamtalet, sitter i även idag. Jag var så trött igår när jag kom hem att jag var tvungen att sova lite. Det är både fysiskt och psykiskt uttröttade med stora samtal. Man måste hela tiden vara med, svara på frågor och ställa frågor då de dyker upp.
Men nu är det gjort. Kan jag inte få vakna nu?
Idag ska jag börja trappa ner Zoloften med 25 mg.
Troligen är det den som har gjort att jag svängt ännu mer i humöret. Tydligen har antidepressiva den effekten om man är bipolär, det visste inte jag.
I min journal, som läkaren skummade igenom igår, läste han upp att läkaren som höjde min Zoloftdos skrev följande:
Höjning av Zoloft, vilket Sanna är väl motiverad till.
Jo men tjena! Jag minns det mötet väl, och jag har aldrig varit så hård på min sak tidigare att jag inte ville ha någon höjning av medecinfan. Jag sa åt honom att det är med stark motvilja jag går med på detta, i hopp om att det är det rätta.
"...väl motiverad till". MY ASS!
Det är svårt att hitta bra läkare. Speciellt inom psykiatrin. I de flesta fall så lyssnar de inte, eller så lyssnar de men bryr sig inte.
Usch vad jag är trött på psykiatrin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar