Och jag har fått dörrhandtaget fixat, känner mig nöjd och lite stolt över mig själv som äntligen tog tag i att ringa vaktmästaren. Jag har ju så svårt för att ringa, usch. Nu har jag bara ett (än så länge) jobbigt samtal kvar att ringa. Jag går och laddar inför det, så får jag se när jag ringer.
Känns hyfsat bra just nu, trots en gnagande ångest i bröstet.
Hade svårt att somna. Jobbiga minnen (egentligen småsaker) kom över mig i natt. Och ja, jag började gråta. Det var skönt att gråta lite iallafall. Lite riktiga tårar.
Jag tror jag kommit på vad min rädsla för ugglor kommer ifrån, men jag tar och delar med mig av det senare.
Det var allt för nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar