Jag vet att jag inte kommer att få något pris i år för bästa vän, flickvän eller dotter. Jag kommer inte ens att bli nominerad, men det gör mig inget. Jag har en hel del som jag måste ta tag i, gällande mig själv. Jag måste ta mig i kragen, jag måste resa mig upp och verkligen tänka ut hur jag ska ha det i mitt liv. Och tänka över vad fan jag håller på med.
Jag måste göra jobbet själv, för det är min uppgift och ingen annans. Det finns en del som jag behöver jobba med, men hur börjar man?
Jag är inte alls glad över att jag behöver göra resan själv. Det skulle vara mycket skönare om någon annan kunde göra den åt mig.
De senaste veckorna har jag bara gått bakåt. Därför har jag tvingats till att ta en del beslut. Jag måste se till vad som är bäst för både mig och andra i min närhet.
Jag vet att jag sårat, jag vet att jag gjort illa. Men alla borde få veta att jag gör valen utifrån hur jag ser att andra runt omkring mig mår och hur jag själv mår. När det bara blir destruktivt så måste jag sätta stopp.
Att jag bara skulle tänka på mig själv är fel. Jag kan ärligt säga att jag oftare bryr mig om andra mer än mig själv. Det är snarare att tycka om mig själv som är ett problem.
Nu får framtiden utvisa resten.
1 kommentar:
Är det specifika händelser som inträffat eller bara allmänna tråkigheter?
Är du en människa som backar i konflikter och drar dig undan, eller går du ut väldigt aggressivt?
Du slår, mig i alla fall, som en lugn och sansad person när du berättar om dig själv i bloggen.
Skicka en kommentar