Vad kvavt det är i luften ute. Usch, även om man inte rör på sig mycket ute, så blir man varm direkt. Det blev nyss en tur till affären och jag blev varm direkt.
Samtalet med min psykolog igår var bra. Vi pratade en hel del, och framför allt JAG pratade mer än vad jag brukar. Vi pratade om händelsen för två år sedan, och det såg inte ut att vara långt till tårar på psykologen, även jag kände mig känslosam. Jag ska också öva på att andas. Jag tar sällan mig tid till att bara sätta mig ner och bara andas. Nu har vi bestämt att jag ska få hjälp med det. Varje dag ska jag sätta mig ner och dra några djupa andetag, ner i magen och blåsa ut genom munnen. Men har jag gjort det idag? Nej.
Jag är en stressad person.
Vi pratade också om hur det hade varit nu i sommar. Jag berättade om hallucinationerna och paranoian. Hon frågade direkt om jag behöver hjälp av mediciner.
Jag sa direkt nej. Jag vill inte hamna i det träsket igen. Jag trivs med att vara jag och inte den "jag" som blir av tunga mediciner.
Jag anser att håller det sig på den nivå som är nu och inte blir värre, så klarar jag av det. Blir det värre så får jag ta ett nytt beslut då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar