Att behövas kastas mellan hopp och förtvivlan är bland det värsta som finns.
Det såg ut som att vi skulle klara oss denna månad och någon månad framåt, men så blev det inte. Nu står vi på noll igen och jag vet inte vart jag ska ta vägen.Jag känner bara att detta behövde vi inte.
CSN har då bestämt sig för att slå ihop de pengar jag missat + de jag kommer att få fram till v. 42. Detta betyder att vi har strax över 1000 kronor som fattas till räkningar.
Jag har en huvudvärk som dödar min skalle snart. Jag är ledsen, men gråter jag så kommer huvudvärken att bli värre. Skjut mig nu tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar