Jag kan säga att alla min vänner ligger på samma nivå, ingen är "bättre" eller "sämre" än den andra, och det tycker jag är en bra nivå.
Den vän jag har närmast är ju ändå min älskade pojkvän och sambo. Han är 4 år äldre än mig, super gullig och bra på att lyssna och finnas för mig. Han gillar att spela tv-spel och kolla på film. Det har vi gemensamt, film alltså. Haha. Och vi gillar på ett ungefär samma filmer.
Här följer lite om hur vi träffades och vad som hände.
Vi började prata på helgon för ca 3 år sedan. Han började skriva och jag svarade. Han har berättat att han först inte tänkte skriva, då folk var dåliga på att svara.
Jag som är ganska öppen om mina problem, för att jag ser inte att det är något jag ska skämmas för, utan det är bättre att folk vet, började berätta om de röster jag hörde/hör. Och Per svarade "Jasså" och han började fråga om det och jag berättade lite mer.
Jag trodde att nu har jag skrämt bort honom, och jag frågade honom om det. Han svarade att så lättskrämd är han inte. Mitt gull!
Jag skrev, han skrev, och vi började lära känna varandra. Jag hade dock pojkvän då. Och en svartsjuk sådan. Han hittade på saker om Per. Bland annat att han behandlat en annan tjej illa, de skulle då också ha varit tillsammans då. En tid in i mitt förhållande med Per, så frågade jag om detta. Han berättade att detta var helt falskt. Han har aldrig varit tillsammans med denna tjej (jag tror att antingen så hittade mitt ex bara på allting, eller så blandade han ihop min Per med någon annan). Per skrev till och med till tjejen och frågade om han varit elak mot henne. Och hon bara skrattade, och sa att det hade han absolut inte varit.
Min Per skulle nog aldrig skada en fluga ens (ungefär). Han är übersnäll och gullig. Och det jag föll för först var att jag kunde ha diskussioner med honom om allt och inget. Detta har inte hänt förut, då mina tidigare pojkvänner har varit yngre (samma ålder som mig).
Jag vet nu att jag inte klarar av att ha ett förhållande med någon yngre än mig själv. Inte ens lika gammal som mig själv.
Jag och Per pratade i ca 2 år, på nätet, innan jag tog initiativet till att träffas. Vi träffades ett tag senare. Jag bodde på behandlingshem då, men var hemma på perm.
Han hämtade upp mig i gränges och vi åkte hem till honom. Där kollade vi på film, en massa filmer. Vi gick till affären och köpte mat (värma i mikron bara).
Sedan ledde det ena till det andra och vi blev tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar