Depp och skärselden

Jag vet inte hur jag ska beskriva mitt mående just nu. Känns som om jag står på kanten av ett högt berg. Rakt nedanför finns det eld, skärselden om man så vill. Jag kommer kanske att ramla, eller så fryser helvetet till is. Vad vet jag?

Nej, jag kan inte säga att jag mår toppen bra denna kväll heller. Faktum är att jag bara... väntar.. antar... (?) att jag ska falla. Falla ner i avgrunden.
Om jag faller så hoppas jag bara att jag tar mig upp.
Jag har gjort det förr... så...

Fredagskvällen bestod av lite chips och dipp framför några avsnitt av Supernatural.
Det är förfärligt varmt här i lägenheten nu. Usch. Och ändå så regnar det och är ruggigt ute. Eller är det bara jag som svettas? Av ångesten att döma så skulle det inte vara helt omöjligt.
Jag är trött, så jag antar att det är sängdags snart. Nu ska jag bara återgå till mitt, så du får återgå till ditt.